AKTUELL ARTIKEL
Författare: Jean-Michel Humbert
Originalets titel: Que savoir du millésime 2003

2003 - ETT HISTORISKT VINÅR

I juli 2003 talade man i media om ett enastående vinår. I början av augusti ersattes mitt tidigare intryck av visshet: 2003 skulle förvisso bli ett historiskt vinår.

De första två veckorna i augusti reste jag runt bland vingårdarna i Bordeaux. Vinodlarna delade inte alls medias entusiasm. De var snarare mycket skeptiska och oroliga inför den oerhörda hettan och torkan som rådde. Det är ju så att vinstocken behöver en jämn fördelning av nederbörd och sol för att utveckla bra frukt. Vatten ger druvorna och sedan vinet dess syra, solen genererar socker och därmed alkohol. I tempererade klimatzoner får man den jämvikten och i de regionerna görs våra bästa och ‘stora’ viner. 2003 års soliga sommar medförde att bristen på syra i druvsaften slog alla tidigare rekord. Halten var så låg att man t.o.m. sökte tillstånd att få tillsätta extra vinsyra till druvsaften. För att lugna läsaren vill jag understryka att vinsyra redan finns naturligt i druvorna, tillsammans med bl. a. malolaktiska och andra syror. När vinsyra fattas i ett vin blir smaken fadd, vinet saknar struktur och förutsättning att lagras. Det är inte media och reklam som gör en stor årgång, det är himlen och en skicklig vinodlare.

Det finns en mätbar faktor i vinplantans växtcykel: Skördetiden infaller 100 dagar efter blomningen. År 2003 kom blomningen igång två veckor för tidigt. Skörden planerades om till början av september. Det väldigt varma och mycket torra vädret i juni, juli och augusti förryckte fullständigt vinplantans växtcykel. De mest utsatta druvorna brände sönder och förlorade en stor del av sin druvsaft. Det här fick återverkningar på sammansättningen av tanniner, socker och syra och avkastningen minskade snabbt. Utåt sett verkade druvorna mogna då de hade ett kraftigt färgat skal. I verkligheten var de brådmogna. Druvorna hade fått för mycket sol och alla negativa effekter det för med sig. I Bourgogne och Beaujolais började nervösa odlare skörda redan den 16 augusti, endast 80 dagar efter blomningen. Om man tänker på att blomningen började 14 dagar för tidigt kan man räkna ut att vissa odlare skördade 30 – 35 dagar tidigare än normalt. Något sådant hade inte inträffat sedan år 1822. Då var det ändå inte samma extrema förhållanden det året. Hade det däremot varit så hade vi kunnat hävda att klimatstörningar fanns redan under 1800-talet och att intet är nytt under solen...
Tyvärr kommer de tidiga skördarna 2003 i både Bourgogne och Beaulolais att ge en mycket ojämn kvalitet i produktionen, jämfört med de skördar som djärva odlare lät vänta med till längre in på hösten.
Regnet kom i månadskiftet augusti/september. Äntligen kunde druvorna mogna på ett gynnsamt sätt. Framförallt gagnade regnet de druvsorter som mognar långsamt och som nu kunde utvecklas på ett bra och balanserat sätt.

Det är under svåra omständigheter man blir varse skickliga och ‘stora’ vinodlare. 2003 är inget dåligt år, men det är ett mycket säreget år som vi nästan aldrig tidigare skådat. Vinodlaren kunde inte hitta någon vägledning i sina böcker; han måste improvisera och lita till sin egen erfarenhet och intuition. Vad gör man när druvsaften visar ett överskott av socker som ger ända upp till 15% alkoholstyrka? - Det här var bara en av svårigheterna som drabbade årgång 2003. Konsumenten bör framöver se upp med extremt tanninrika viner som snabbt kommer att falla ut i en torr stil. År 1976, även det ett soligt och torrt år, gav endast ett fåtal stora viner. Många öppnade sig aldrig utan förblev slutna och ofullgågna. Nej, det blir de skickliga vinodlarna som med talang och kompetens ger oss de goda buteljerna från år 2003.

Framför oss har vi en teknisk utveckling som kommer att kompensera naturens brister och ge en jämnare produktion. Det kommer inte längre att finnas några ‘dåliga’ år men vi kommer inte heller längre att kunna prata om historiska årgångar. Klimatförhållanden och geografiska skillnader har stor betydelse och olika druvsorter har olika växtcykler. Vinodlarens sätt att arbeta skiftar också från region till region och från odlare till odlare. Det finns vinstockar vars djupgående rötter även denna sommar hittade sin näring och andra som tyvärr inte klarade torkan och hettan i brist på adekvat omvårdnad.

Det är inte rätt att generellt säga att ett vin av årgång 2003 kommer att bli dåligt. Men man kan heller inte generellt påstå att 2003 är en stor årgång när man vet att betydande kvalitativa skillnader kommer att finnas. I ärlighetens namn borde vi också göra en analys av vinet per region.Vi bör visa respekt både för vinodlaren och för konsumenten.

Den här artikeln behandlar de franska vingårdarnas dilemma. Vinodlingarna i Tyskland, Spanien och Italien blev också drabbade. En särskild analys av förhållandena skulle emellertid behöva göras i vart och ett av dessa länder och i deras respektive regioner för att objektivt kunna bedöma detta historiska vinår.